Söndag 16/1
Efter ett dygn på resande fot är det dags att krypa till kojs. God natt, älskar dig Anton ♥
U go girl! Smaka pa livet lite ;-) HAhA, som min pappi sa. <3 Och det ar sant. :/ Pa gott och ont!
det är ju värdfamiljen du får stå ut med sedan, och hunden också:)
Det blir bra! Det är alltid jobbigt med omställningar men det mesta brukar lösa sig :-) Kramar <3
Det var hemskt att se den man älskar mest av allt åka också. :( Jag önskar att jag alltid kunde vara med dig Isabelle, men nu får i alla fall din värd familj ett oerhört positivt tillskott i sin tillvaro, så jag får väl vara glad för deras skull åtminstone.
Om fem månader ses vi i alla fall och då har vi all tid i världen tillsammans. Dessutom kommer det bli en intressant och spännande upplevelse för dig att leva i staterna.
Jag längtar så efter att få se ditt leende och känna din lukt igen. Om 152 dagar träffas vi igen, och tanken att jag får träffa dig, även om det är en stund dit, gör den annars för tillfället ganska nedstämda tillvaron lättare.
Jag älskar dig Isabelle! ♥
